amandaioregon

Efter 24 timmar resande har jag antligen natt min slutdestination Sandy. Resan gick bra forutom en vaska som hamnade pa efterkalken, men den ar pa vag, sa allt har lost sig! Tror till och med att jag kommer fa pengar for det, awsomeeee. Det ar galet hur fort man kommer in i spraket, jag behover nastan inte ens tanka efter innan jag sager nagonting pa engelska langre. Och amerikanskan i Oregon ar valdigt ren, sa den ar latt att forsta!

Min egentliga vardfamilj Guillen ar bortrest over helgen, sa jag blev hamtad av nagra vanner till dem, familjen Light. Det forsta vi gjorde var att aka och kopa snabbmat, burritos! Kande mig riktigt amerikansk pa en gang dar. De ar verkligen jattetrevliga och har verkligen fatt mig att kanna mig valkommen, sa det kanns nastan dumt att aka till nagra andra pa mandag. De har ett jattestort hus, trots att de bara ar tre personer som bor har. Mamma Anne, pappa Seth och deras 17-ariga son Peter. Han sitter faktiskt just nu i rummet bredvid och spelar sina egna latar pa piano, han ar jatteduktig! Han ar ocksa valdigt intresserad av konst och visade mig nagra av hans tavlor som verkligen var hur fina som helst. Familjen har aven tre till barn som tyvarr inte bor hemma langre.
Just nu ar klockan halv tva, och idag har jag an sa lange hunnit ata pannkakor med lonnsirap till frukost och foljt med familjen till kyrkan, kanns som en valdigt typisk sondag formiddag har i USA. Det blev nastan lite pinsamt nar de fragade mig om den svenska kyrkan och vad for typ av kyrka det var (har vi ens olika typer av kristna kyrkor i Sverige?), dom kunde inte riktigt forsta att det inte ar sa manga som gar i kyrkan regelbundet i Sverige. Men det var verkligen annorlunda fran var kyrka! Mycket mer modern och avslappnad (vadderade stolar, halleluja!). Gudstjansten inneholl mycket musik som framfordes av ett band langst fram pa scenen med piano, trummor, gitarr och bas och musiken var mycket mer modern an psalmerna som annars spelas i Sverige. Dessutom stod alla upp, klappade och sjong med sa det stod harliga till! Da och da fick nagon for sig att stenseriost ropa ut "Amen" eller "Halleluja" och det hela kandes bara valdigt komsikt. Fick anstranga mig lite for att inte borja skratta.
I eftermiddag ar familjen bjuden pa fest till en tjej som jag forstas har glomt namnet pa (sa mycket namna overallt just nu!) sa jag antar att det ar dar jag kommer spendera resten av dagen.

Nasta gang ni hor av mig har jag forhoppningsvis traffat Guillens sa da far ni hora mer om dom :) Jag hoppas ni har det bra dar hemma, jag tanker pa er och saknar er! Manga kramar och pussar till er