amandaioregon

 

 

Så vart det bara en månad kvar… Virrar runt och försöker hinna med allt jag vill göra innan jag lämnar. Blir mindre och mindre aktiv här, men det känns liksom dumt när jag ändå kommer hem snart. Plus att mitt svenska ordförråd börjar gå rejält utför känns det som. Matte och svenska kommer ju bli kul i höst… yeah.

 

 

Vad händer annars?

Kolla Sannes blogg, sannejansson.blogg.se. Rätt så exakt summering av vad jag känner just nu.

Känslorna springer hit och dit. Jag får panik över att lämna allt här, allt jag har byggt upp och kämpat för i ett år. Alla nya vänner jag lärt känna, alla aktiviteter jag upptäckt och alla platser som jag vill kunna se igen. Ett helt annat liv.

Och ändå går det inte en dag då jag inte tänker på er där hemma, då jag inte saknar lukten av kaffekarlstad, saknar att se ansikten som känner mig utan och innan, känslan av att få somna i min egen säng, mamma och pappas mat. Allt det där man tar för givet. Som SVENSK HUSMANS OST. Jag som inte ens gillar ost något vidare?

Det är nog dags för mig att komma hem igen. Men fyra veckor har jag fortfarande kvar! Och om en vecka kommer mamma, pappa, Erik och Ellen hit. Och sen är det dags för graduation. Jag kommer få ha på mig en riktig cap & gown (ni vet, platthatten med tofs) och "do the walk" med övriga seniors.

Även om det varit mycket ups and downs detta året ångrar jag inte en sekund att jag faktiskt gjorde det, åkte iväg och tog chansen.

 

Har ju inte berättat någonting om Prom! Det var stort, det var fint, påkostat, kul och som de flesta föreställer sig antar jag. Vi höll till på en golfklubb och folk anlände i limousin, dansade, åt chokladdoppade jordgubbar och roade sig. Året tema var Old Hollywood.

Mest kul hade jag ändå efter prom, Alisha hade ett hus uppe i bergen dit hon bjöd ett 20-tal gäster, där kvällen/natten spenderades.

 

Förra helgen var jag ute på första campingtrippen för året, med skolans science klasser. Säger bara minusgrader på natten. Men jag delade tält med sex andra tjejer, så det var helt ok varmt och mysigt ändå! Att sova har väl aldrig varit någon svårighet för mig ändå… Vaknade inte ens när Christine som låg bredvid mig blev utsläpad ur tältet mitt i natten.

Det var en lyckad fieldtrip, har nu bestigit ett berg, en vulkan, vandrat runt en krater, nästan ätit myror och grillat marshmallows två nätter i rad runt lägerelden. Är USAs science klasser lite mer exciting än Sveriges?

Bruno och Nora ställde upp som modeller för min portraits assignment till min fotoklass. Honeymooners säger jag bara.

Har rätt nyss landat från vad jag tror är den bästa semestern jag någonsin varit på.

Bra folk, bra lägenhet, bra väder (eller ja, för det mesta i alla fall) och bara allmänt BRA hela tiden.

Tror aldrig jag gjort så mycket eller haft så mycket kul på bara fyra-fem dagar förut.

Surfing, snorkling, u-båtsåkning, delfinsafari, polynesisk show, luau, lei making, hulahula, hawaiian language, kaffe plantage tour, badat i jättevågor, besökt en av världens finaste stränder, lekt rikemansliv på en Hilton Resort i Waikoloa en eftermiddag, spelat poker och en massa annat! Hade gärna stannat längre.

Hoppas på en reunion med alla mina älskade utbytesstudenter 15 maj!

Vem lyckades stå upp på första försöket? Rätt stolt faktiskt.